HUR deppig kan man bli? SNÖ? NU? Blä..

Utanför köksfönstret i morse..


Tur nog så smälte det bort fort, men bara tanken på att det funnits.. Näe..

Idag har M varit till tandläkaren med Monstret, hon hade inga problem alls utan allt var bara fint.

Ninja har varit på läkarundersökning och där var också allt fint. Hon har dessutom vuxit lite till, är numera 60,5 cm och väger 5710 gram..

Vi har dessutom varit och tittat på lägenheten som var helt ok och skulle vi få den så tar vi den!

Glömde berätta! Ninja sov sin första hela natt igår, från halv tolv till 6!! Jag gillar det här barnet, tror inte man hade kunnat få en snällare unge, eller så är det bara för att jag bara har Monstret att jämföra med som defenitivt har mer av M:s rastlösa gener i sig och var mycket kinkigare när hon var bebis. Ninja har inte ens en lika stark röst som Monstret (de kallade henne "Sirenen" på dagis av en anledning bara så att ni fattar på vilken nivå det är) så man får inte lock för öronen bara för att hon gastar heller, rätt skönt som omväxling!



Söta, söta, söta!!

Visst har man väl mufflat i sig en bulle idag? Jajamensan, hör ju till en sån här högtidsdag!

Idag blev det inte många knop utförda, vi har varit och handlat, M har tvättat (duktig) så tvättkorgen är tom och vi har slappat framför tv:n..

Ninja har dagen till ära lagt sig i spjälis för natten utan sin Snugglenest och det verkar fungera rätt bra. Tog dock en stund att få henne och somna nu innan för magen krånglade lite så vi får se hur länge det håller. Hon hoppar över ett nattmål nu med, jag har lurat bort 4-matningen, så nu sover hon iaf 4-6 timmar i sträck med bara en "stoppa i nappen och gunga sängen"-omsövning istället. Det var lika då Monstret var liten, hon slutade äta på natten jättetidigt, och även om hon fortfarande vaknar en gång per natt så är det är det numera bara för att krypa upp i vår säng och somna om.

Hmm.. Nu hör jag lillan grymta igen.. Tjorvmage! Får se om hon tänker somna om..

Idag har min pappa och lillebror förärat oss med ett besök.. Vi gick en sväng och stannade och lekte i lekparken, eller Monstret lekte med lillebror och vi fick tid att surra lite. Det är ju det jag har sagt förut, vi bor liksom för nära för att vi ska träffas ofta annars så det är kul att hinna umgås lite. Ninja var inte sådär superkul att besöka kanske eftersom hon lade sig och sov precis då de klev in genom dörren, men å andra sidan så kan hon ju inte tillföra sådär supermycket annat än att ligga och vara söt än heller så det gjorde nog inget, ha ha!

Nu i eftermiddag har jag suttit och överfört gamla foton från skivor in på den externa hårddisken, tänkte att jag skulle göra lite fotoalbum framöver och dessutom så ville pappa ha lite foton av tjejerna på en skiva så jag ska fixa en sådan med. Jag har ju tyckt att Ninja är så jättelik Monstret då hon var liten men efter att ha sett de gamla fotona tar jag tillbaka det. Hon var väldigt lik de första bebisbilderna men inte nu längre. De har lika långa ögonfransar, även om Monstret har nästan svarta (fuskigt) och Ninja har ljusa som mig så är de otroligt långa, men både jag och speciellt M har väldigt långa ögonfransar så det är nog ärvt.

Det ser nästan lite konstigt ut eller hur? Då hon har ögonen öppna når de till ögonbrynen precis som det var för Monstret..
 

Igår gjorde vi verkligen inget.. Jag kunde inte ens berätta om vad vi gjort för det var så lite. Myste bebis och var en sväng till affären, ploff, så var hela dagen borta.

Idag har det varit en evig kamp med Monstret, hon är så j-a 4 år nu och jag blir galen!! No more explanation needed!!

Dessutom har jag avslutat Twilight-serien, bok 3 avslutade jag igår och fortsatte med 4. Tyvärr hade jag ju inte köpt den eftersom den inte fanns som pocketbok än utan har läst den på nätet (lovar dock att köpa den med och inte bara gratisläsa), den var dock lite ehm.. konstigare än de andra. Lika svår att sluta läsa dock! Så nu har jag alltså plöjt igenom dryga 2000 sidor på 4 dagar, är det bevis för att de var bra de här böckerna? Och för att jag sover för lite kanske? Kan ju inte sova så jag kan ju lika gärna underhålla mig själv under tiden, dessutom blir det ju några timmar bebismatning också som passar utmärkt att läsa på.

På bebisfronten är allt lugnt, hon äter och sover, har några vakentimmar nu i alla fall så man hinner ju se hur hon ser ut med ögonen öppna lite då och då. Tyvärr inträffar de oftast som idag, mellan fem och sju på morgonen och mellan 3 och sex på eftermiddagen. Då man är som tröttast och då man har som mest att göra, lite typiskt!
Dessutom har vi slutat amma nu, Ninja protesterar högljutt och vägrar äta och jag orkar inte tvinga henne längre. En månad är bättre än inget och nu blir hon ett flaskbarn (vilket den lilla rebellen säkert är fullt nöjd med)!

Nu har vi precis kommit hem från bvc.. Ninja har vuxit som ogräs och jag har fått bekräftat så som det känns.. Hon både äter VÄLDIGT mycket, inte konstigt att hon inte nöjer sig med amningen, och har vuxit! Jag satt faktiskt och tänkte för mig själv igår att jag tyckte att hon kändes så stor, hon föddes ju för bara 3 veckor sedan.

Men måtten efter idag är alltså:

Vikt: 4704 gr
Längd: 55,5 cm

Här vill jag påminna om födelsemåtten som var 3990 gr och 51 cm.. Dessutom så var hon ju till och med nere på 3580 gr då vi åkte hem från BB. Helt galet..

Nu fixerar hon även blicken och följer med om man flyttar på sig, jag börjar fundera på vad det är för Alienbarn vi har fått som inte fattar att hon är nästan bara nyfödd?

Liten update:
Glömde dessutom beklaga mig för att Ninja vaknade vid halv fyra i morse och vägrade somna om förrän strax före sju, klockan sju ringer mitt alarm för att kliva upp så det var ju inte ens någon idé att gå och lägga sig. Suck!! Då hade jag ändå bara sovit från halv tolv till strax före två och mellan halv tre och ja.. halv fyra då..
Det här är ju iofs ok om jag nu kunde sova lite nu på dagen för att täcka upp de förlorade timmarna, men det går inte, jag KAN inte sova på dagen. Behöver jag säga att det blir en tidig kväll ikväll?

Efter en rätt bra natt så vaknade vi fem minuter innan klockan ringde igen (börjar vara skrämmande men Ninja vaknar fem i sju varje morgon) och efter en slapp morgon så var det dags för dagis för Monstret igen. Direkt efter lämningen tog vi en promenad tillsammans med E som lämnat sina barn samtidigt som oss och Ninja hade fortfarande sin pyjamas på sig i vagnen, hon somnade så gott direkt efter morgonmatningen och jag ville inte slita upp henne bara för att byta kläder när vi skulle till dagis.

Annars har det inte hänt mycket idag, jag fastnade i en bok jag hittat på nätet, den var dessutom på engelska så det tog lite extra tid att läsa. Hittade den igår då jag dumsurfade efter mer Twilight-grejer, boken ifråga var ungefär hälften av en ofärdig bok som författaren skrivit och lagt ut på sin egen sajt efter att ett förhandsex kommit ut på nätet och hon pausat från skrivandet i ren irritation.
Jag läser oftast väldigt fort då jag läser så det var väl något av en ovanlighet att det tog två dagar att läsa de 267 sidorna det gällde, dessutom är det ju lite besvärligt att läsa på skärmen istället för i en fysisk bok, men vad jobbigt det var att inte få läsa klart. Jag gillade verkligen den här boken även om det bara var ett utkast och därför något rått, det märktes att det behövdes lite mer editering, däremot insåg jag att jag faktiskt skulle behöva börja läsa mer böcker på originalspråket för det faller bort mycket i översättningen.

Ninja har fått en lite annan sorts ersättning idag som verkar fungera bättre på hennes gasiga mage, hon behöver fortfarande rapa jättenoga, men den här var lite tjockare och då blir hon inte lika glupig och får inte i sig lika mycket luft då hon äter. Men det verkar som amningen börjar lida mot sitt slut tyvärr, hon kan inte alls ta flaska och amning samtidigt lika bra som Monstret kunde och blir jättesur och skrikig om vi försöker. Jag fortsätter väl försöka lite innan varje mål men hon äter mindre för varje gång och således hålls ju inte produktionen igång heller, blir lite av en nedåtgående spiral. Det får gå så länge det går och rinna ut i sanden av sig själv. Lite synd känns det ju eftersom det hade varit bra att hålla igång några veckor till så här i influensatider, men så är det, det är precis samma som det var med Monstret så jag är van ändå..

I morse var jag och Monstret vansinnigt osams, hon tyckte att allt var fel och skrek för allt och ingenting i över en timme. Inte direkt vad jag med mitt övertrötta sinne behövde sju på morgonen, en rabiat 4-åring, och det betyder att jag inte direkt var den mest tålmodiga, lugna mamman heller.

Efter att tillslut fått iväg MONSTRET till dagis så hann jag precis hem innan bvc-tant Tiina kom på hembesök. Hon tog en massa uppgifter om oss och om släkt osv innan det var dags att ta en ny vikt på Ninja. Hon vägde in på 4350 gr och har alltså ökat ordentligt, sen passade hon på att göra en kiss-simbassäng av den där vågen innan jag hann ta upp henne. Men nu väger hon nästan lika mycket som Monstret gjorde när hon föddes (4430 gr) och det syns lite på henne med att hon blivit större.

Förut i kväll var jag dessutom med om det mest mystiska någonsin, jag såg hur Ninjas navel "blev till".. Vi badade ninjan lite snabbt (kan ju behövas efter kissbassängen) och efteråt när hon låg på skötbordet och blev torkad så såg jag hur det var ett litet vitt klägg precis vid naveln och när jag torkade bort det med handduken så hände det. Poff, så vände sig naveln inåt (den har putat ut en del) och blev.. tjaa.. En normal navel? Bara så där liksom.. Så skumt var det, jag har fortfarande inte hämtat mig.. Ha ha!!

Det var vad som blev gjort idag.. Vi städade (M plockar grejer och jag dammsugar, det är vår fördelning då vi städar och det är mest för att jag verkligen hatar att plocka grejer men är helt ok med att dammsuga) och sedan gick vi en sväng och handlade lite. Rätt förnöjsam dag..

M har upptäckt att lillan konstant kör taekwondo-kator då hon sitter och kollar lite på omvärlden, ser ut som en kinesisk slagsmålsscen i slow motion, till och med munrörelserna finns där.. Ni vet lite "Hiiyaa" och "Hooah" med Elvisläpp liksom?
Idag var hon dessutom helt svartklädd och såg verkligen ut som en liten ninja där hon satt, supersöt!

Vi exprimenterar lite med maten på ninjan idag, vi har matat extra med flaskan hela dagen och ska se om det hjälper inatt. Igår natt (och natten före det) så har vi matat och matat och matat för att hon aldrig blir mätt, fungerar sådär att man inte får sova något, men då har hon bara ammat under dagen och bara fått flaska på kvällen. Min teori är då att hon är exakt som sin storasyster som aldrig blev mätt på bara amningen utan var tvungen att få tillmatning efteråt, för att senare gå över till enbart flaska efter två månaders delamning. Jag hade helt enkelt inte tillräckligt med mat åt henne och det verkar inte bättre den här gången. Tyvärr verkar det som att lillasyster har svårare att ta både bröst och flaska än vad Monstret hade och blir jättearg och frustrerad då hon ammar, det är klart hon får ju jobba mycket mer för mindre mat då, men det hade varit bra om det gick med båda iaf ett par veckor.. Vi avvaktar och ser hur det går, hellre ett mätt barn än ett ammat barn säger jag!

I morse så sprang Monstret in till sängen när jag satt och matade mini, hon klappade och gosade bebis så det var inte klokt.

Monstret: "Åh, lilla gumman. Åh, vad söt du är! Åh, lilla bebis.."

Sen mitt i en puss så stannade hon till.. "Men du mamma, hon är ju söt.. Men hon luktar kräks!!" Och så sprang hon ut igen.. Ha ha! Skumma unge..

Idag har vi varit till bvc och träffat vår bvc-tant Tiina (som var helt galet vettig och normal, väldigt skönt) och vägt lillfisen. De ville ju på återbesöket på BB att vi tog en vikt till nu i veckan så då fick vi väl göra det då. Det visade sig att lillan gått upp över sin födelsevikt redan och väger numera 4014 gr, jättebra och skönt att veta att allt fungerar, men föga förvånande eftersom hon äter HELA tiden.. Äter, sover, äter, sover.. Inte alls som storasyster som tillbringade en stor del av sitt dygn med att skrika förutom de vanliga bebissysslorna.. Vi får väl se hur länge det håller.

Vid den här tiden för en vecka sedan var vi inne i operationssalen och preppade för snittet.

20:43 började de skära..

21:04 kom liten ut..


Inte klokt vad fort det går!! En vecka gammal redan.

Vid sex i morse skulle man kunna påstå att jag var rätt trött.. Vi gick och la oss strax före tolv och vid halv två vaknade lillan och tyckte att det var en jättebra idé att äta konstant till halv sex i morse. TRÖTT!! Men så är det ju..
Börjar tröttna på att sova sittande efter en vecka nu. Fast i natt var den första natten jag kunde sova med bara normala kuddar i en platt säng, det är förjäkla jobbigt att resa sig upp bara, men man sover ju så mycket bättre om man får ligga ordentligt. Men i alla fall, Snugglenestet gjorde sig användbart i natt eftersom lillan kunde sova precis brevid mig i sängen utan att storasyster lade sig på henne (vi försökte med spjälisen ett par gånger men det verkar som om vi har fått ett barn till som vill ha ljud och närhet omkring sig) och det var väl det som räddade de få timmarna sömn som vi fick. Man glömmer fort hur frustrerande det är att inte få sova ordentligt..

Vi var tillbaka till KS på BB-återbesök igår med, lillan gick ju ner så mycket i vikt när vi skulle hem från BB så det var på ren nåder vi fick åka hem. Men vi tillmatade ju Monstret då hon föddes och är vana vid det, så de tyckte att det var ok att släppa hem oss om vi tillmatade ersättning och kom tillbaka efter två dagar och kollade att hon gått upp igen. Och det hade hon ju med besked (inte underligt så som ungen äter) så nu är vi utsläppta från BB! De tyckte även att vi skulle trappa ner ersättningen för att ta bort den helt i morgon, men vi får se hur det går nu. Amningen fungerar bra på dagen men på natten räcker det bara inte, hon är för hungrig donnan och ska vi sova överhuvudtaget kanske det behövs lite extra på natten. Amningshysterin har inte direkt bitit på mig och jag ser ingen prestige i att slita ut sig själv "bara för att"..
Konstigt dock att det är nästan det första (framför allt kvinnor) frågar då man pratar bebisar, om man ammar eller inte? Fattar inte varför det är så intressant? Huvudsaken är väl att barnet FÅR mat och inte på vilket sätt? Men, men..
Det kanske är ett duktighetssyndrom som så mycket annat då det gäller saker kvinnor gör? Precis som att man inte ska gå upp i vikt då man är gravid, helst inte ha ont någonstans någonsin, ha ett perfekt hem, duktiga barn och absolut inte klaga på att man får göra allt hemma utan snarare vara stolt över att man bor ihop med en lat jävel som vägrar göra sin halva av hushållsarbetet? Tja.. För att generalisera alltså..

Men i alla fall.. Idag har vi varit ut på första promenaden! Den blev ruggigt kort, upp till postlådan med moderskapsbeviset och tillbaka bara, jag orkar inte direkt gå längre.. Men det var skönt att komma ut lite!

Monstret skjutsar lillasyster!


Trött blir man av all frisk luft! Hon ser ut som en liten gubbe gör hon inte? En liten söt gubbe..


I övrigt så är det rätt skönt att börja känna sig som sig själv igen. Att kunna sitta i soffan normalt, att kunna gå utan att vilja gråta för det gör så ont och att kunna resa sig upp utan att göra en paus för att andas mitt i resningen. Det tar ungefär en vecka efter ett snitt innan man känner att man kan fungera igen, det var lika förra gången, man är absolut inte sitt normala jag men man kan fungera.. Det gör ju att vi har en del att tänka på om vi ska ha fler barn någon gång för nu måste jag snittas, efter två snitt finns inget annat alternativ, och med tanke på att livmoderväggen tydligen var väldigt tunn vid det gamla snittet så är det kanske lika bra. Men som sagt.. Man har ju en del att tänka på...

Ska se om jag hinner skriva lite i morgon.. men jag skickar in en bild på lillan nu iaf, bara för att ni ska få se, eftersom M har tömt kameran ikväll och alla ligger i datorn.



Första mötet systrar emellan! Monstret är lite förundrad över vilken liten näsa hon har!


Stolta storasyster!!

Tänkte bara berätta lite snabbt att vi är hemma, kom hem igår eftermiddag, och har med oss en helt ljuvlig liten tjej hem!! Förlossningen i tisdags gick bra, även om den här faktiskt också avslutades med ett akutsnitt, och vi mår bra allihop!

Jag ska berätta mera sedan, och visa bilder förstås, men just nu så bara vilar vi och försöker hitta tillbaka till oss själva igen.. Återkommer, ska lägga mig i sängen och snusa bebis nu!!

Japp, i morgon är det dags!! Bebistime!! Vi ska ringa förlossningen vid halv åtta på morgonen för att få veta vilken tid vi ska vara där under dagen. Nervöst och spännande! Och läskigt..



I morse när jag vaknade mådde jag rätt illa och hann kräkas innan jag ens hunnit få i mig någon frukost. Hade förvärkar som bara den och funderade på om det kanske var dumt att M åkte och jobbade idag, det är ju som ganska långt till KS härifrån och både tåg och bussar ska bytas mellan.. Men det gick bra, jag kom fram utan missöden och blev undersökt av Professorn som tyckte att det hade hänt en massa och sa "Jag tycker vi tar och bokar in en tid", ringde förlossningen och fick veta att vi kan komma i morgon! Så nu undrar jag... HUR gör man för att sova i natt då?

Jag har i alla fall Monstret i vår säng redan så jag ska gå in och lägga mig och snusa på henne sen, sista natten med bara en liten fis i sängen så man får ju passa på. Känns lite.. konstigt..

Men i morgon ska man alltså vandra i korridorerna på KS om allt går som det ska och nästa gång jag skriver så är det över och vi har en ny bebis!! Räkna inte med att det blir det första jag gör när vi kommer hem men jag lovar att berätta hur det gått och sätta in en bild på tillskottet!

I morgon är det besök på Spec mvc inne på KS och förhoppningsvis så bestäms det vilken dag i veckan vi drar igång bebisandet. Jag tänker börja gråta om de säger något annat än tisdag eller onsdag by the way, döm mig inte för det, jag är bra på att fejkgråta och tänker utnyttja det. Ha ha!! Hoppas att det har hänt en del sedan förra veckan med, men det känns som att det har gjort det, har ganska ont i ehm.. bäckenet?
Det knäppa var dock att det tar en halv evighet att ta sig dit härifrån, tre byten med.. Tur man inte har något större fel på kroppen utan faktiskt kan gå en bit.

Idag har jag och Monstret varit till barnmorskan! Vi fick vänta i en halv evighet för hon var försenad med något och Monstret var en liten ängel, lekte runt lite och snackade i tvåhundra, frågade tusen frågor och var så söt och rar. Det var däremot inte barnmorskan.. Babsan har semester den här veckan så vi fick gå till en annan, något vassare dam.

Hon skulle ta blodtrycket och pumpade upp manschetten så jag trodde armen skulle gå av, blev alldeles blå efteråt, hon tryckte så hårt då hon mätte SF-måttet att jag fick avtryck efter fingrarna och hur det kändes då hon kände efter bebisens huvud behöver jag inte berätta antar jag? Fy faan, vad hårdhänt hon var, glad att jag inte har henne i vanliga fall!

Men i alla fall så har det hänt grejer.. Nummer 2 är fixerad (hon var vänlig nog att påpeka att "den kan ju komma när som helst", nu när vi äntligen har igångsättning nästa vecka och man har släppt det) vilket betyder att undersökningen i måndags speedade upp det hela lite. Det känns så med, värker lite och så där, men innan nästa vecka får det inte komma ut nåt. Eller åtminstone inte före lördag kväll då mamsen antagligen är här! Snälla lilla mamma har plockat ut en veckas semester och kommer ner hit så vi har snabb barnvakt till Monstret om något skulle hända innan igångsättningen, och skulle det inte det så är det ju perfekt för lillfisen att hon redan är här när det är dags för oss. Känns bra!